Det där är nog helt fel ände att börja i.
Kennel startar man vanligtvis för att man "råkar" få en individ som har helt rätt egenskaper och fysik och som är rätt rastypiskt. Tyvärr är det inte så lätt att man bara skaffar en tik och sedan är det färdigt. Inte sällan lägger man mycket pengar och stora förhoppningar och går man från början in med inställningen att det SKA bli en avelstik kan man antingen bli väldigt besviken eller i värsta fall "hemmablind" (vilket nästa vi alla blir) och man börjar ha överseende med brister som man egentligen inte skulle haft överseende med annars eller ser dom helt enkelt inte alls.

Vad är ditt syfte med att föda upp? Det skall ju vara att utveckla och bidra med något riktigt bra till just den rasens utveckling i rätt riktning. Det räcker inte att ha en hund som är söt och snäll och världens goaste vän. Tyvärr gör dessa egenskaper inte att man har en hund som är avelsmaterial.

Dessutom skall man till ha goda kunskaper och erfarenhet i hur rasen är och skall vara enligt rasstandard och ursprung och förstå hur man skall avla vidare för att kunna behålla detta.

Att ha kennel som företag är så gott som omöjligt. Det innebär stora omkostnader att föda upp hundar och är inte alls en större inkomst så som det först kan se ut.

Eftersom att du har eget hunddagis så har du ju också en utbildning, och det är ju en bra grund. Jag rekommenderar dig också att gå SKKs uppfödarutbildning innan du går vidare i dina planer.

Du behöver inte ha två kennelnamn för att du föder upp två raser.

Ge dig själv lite tid, läs på ordentligt, se till att du har god kontakt med många duktiga och långvariga uppfödare av rasen så att du har en bra mentor i ryggen (det har de flesta som börjar med uppfödning) och planera inte för mycket utan låt saker falla på plats om du nu har turen att få en hund som verkligen blir avelsmaterial.

Lycka till! :D

Jag har gått uppfödarutbildning på Skk. Jag vet allt du sa då min faster har kennel sen över 30 år på dvärg schnauser (felstav jag vet ;) och doberman. Vi brukar disskutera mycket vad folk avlar på och många som du säger avlar på söta snälla hundar. Viktigast är ju ändå hälsa, armbågar, höft och knä oftast och jag skulle aldrig avla p en tik som inte borde avlas på för pengarnas skull. och som du säger, tror man att man tjänar multum på det så ska man nog tänka om. Dock anser jag att kennlar med företag som betalar skatt på ev vinst är mer seriösa och då jag ändå har företag inom hund så självklart kommer jag göra det till en del av företaget. Håller även på att utbilda mig till instruktör inom bhk så friska sunda hundar är ett måste! Men jag skrev inte här för att försvara mitt beslut att starta kennel utan fick ett meddelande om att det behövs mer aktivitet på sajten och tänkte diskutera med andra än dom två kennlar jag umgås med här hemma :) För hur mycket man än läser på så är erfarenhet det bästa och det har jag inte än.

Det är absolut inte bara hälsan som är viktig! Att hunden har rätt rasegenskaper och mentalitet är lika viktigt! Därför är det så svårt att hitta Riktigt bra avelsmaterial. För att det är Så mycket som måste vara Så bra!

Vart har jag skrivit något som du behövt försvara dig mot?
Om du skall ta alla tips som kritik och alla frågor som påhopp kommer det vara väldigt svårt att föra den här typen av diskussion.

Jag tar det absolut inte illa och jag håller med er i det ni skriver. Står just nu på en kall tågstation med mobilen så skriver mer när jag är hemma vid datorn :)

Jag försöker skriva lite på mobilen iaf så kanske tiden går lite fortare ;) Vad ska man avla på och inte avla på? Väldigt svår fråga är min åsikt. Jag vill inte gå in på olika raser nu utan rent allmänt. En tjej jag träffade på en tävling avlade på agillity hundar. Renrasiga såklart men med bra agillity i fokus. Även om öronen stod upp när standarden säger att dom ska hänga. Men hon är tydlig med detta på sin kennels hemsida. Sunda och friska till Agillity men kanske inte utställningschampions. Gör hon rätt? En annan kennel som jag känner privat föder upp kort/trubb nosig ras. Strålar på utställning och helt enkelt rasstandardens top! Men, hundarna kan knappt springa och leka utan att få syrebrist. Diskuterar en del vad som är rätt och fel, dom kan avla på längre" nosar och ändå hålla sig inom standard. Men det är mer idealt att ha mer trubbiga och som hon säger, hon avlar för utställning. Gör hon rätt? Någonstans kanske man kan skilja aveln åt? Vad vill man tillföra rasen som du säger #1. kanske man vill tillföra friskare bruksgener och då måste idealet för utställning gå åt sidan för att sedan mötas upp igen?

Varför skulle man inte kunna veta att man vill föda upp redan när man köper hunden? Det gör ju alla vi uppfödare! Chansen att få en riktigt bra individ av en ras måste ju vara mycket större om man letar med inställningen att hunden förhoppningsvis ska användas i avel. Vet uppfödaren om detta så hjälper han eller hon förhoppningsvis till att välja ut en potentiellt lämplig individ. I mina öron verkar TS ha en mycket sund inställning till hunderiet och redan en hel del kunskap, samt det viktigaste av allt; viljan att lära mer!!!

I mina ögon är hunduppfödning ett kall. Det finns inget som säger att den som har "råkat" få en bra hund blir en bra uppfödare eller kommer att producera bra valpar.

När det gäller att ha företag så är det ju inte frivilligt att deklarera sin uppfödning. Det är något som i stort sett alla som har en kull är skyldiga att göra, men något som det slarvas/fuskas mycket med… Har man redan innan ett företag är det mycket förmånligt att även ha kennelverksamheten i detta företag då det ger möjlighet att kvitta de ofrånkomliga kostnaderna för uppfödningen mot oskattade pengar som man får in från annat håll!

#7 Jomen precis så jag tänker :)

Jag tror med att det viktigaste är att välja tik(-valp) med största omsorg och sedan hoppas på att hon visar sig så bra som du hoppades :-) Sedan när det är dags för valpar att försöka hitta en hanhund som inte har de vanligaste linjerna, det blir ju din stamtik och kanske även en valp efter tiken… så tänker jag, åtminstone en eller två generationer framåt. Sedan har man sin syn på hur en hund av den rasen skall se ut, det har jag, och jag kommer att välja hane därefter, jag anser att man skall kunna avla på BÅDE rastypiska (som kan gå bra på utställning), mentalt stabila OCH hundar med det rätta temperamentet. Inte att man skall välja bara det ena eller andra :-)

Mitt tips är att göra en lista på vad du har att ge i tid i pälsvård, matkostnad, försäkringskostnad, om du har råd att ha ett akutkonto med ca 30.000 i "holy shit nåt gick fel" kostnad om det blir komplikationer inför en valpkull, hur mycket motion och allt sånt du har att lägga ut TOTALT på hundarna. Hur många avelsdjur du siktar på att ha samt om du har möjlighet att ta hand om osålda valpar tills de säljs. 

När du har denna lista klar för dig kan du leta efter raser som i det ca antalet kräver så mycket du har att lägga ned. (Om du vill lägga ned 2 timmar pälsvård i veckan och vil ha två hundar så kan du ha en ras som kräver 1 timme pälsvård/vecka till exempel, eller halvtimme fyra ggr i veckan) och på så vis gräva dig ned till den ras som passar dig bäst. 

När du hittat den ras som passar dig bäst kan du bekanta dig med rasen. Träffa på utställningar, hos uppfödare och plugga linjer och sjukdomar samt rasstandarden. Då du har en klar bild för dig vad som krävs vid parning, valpning, meritering osv så kan du leta efter en valp, alternativt se om du kan bli fodervärd åt en tik och låta uppfödaren bli din mentor (rekommenderas). 

Ha inte bråttom. Jag har pluggat raser och uppfödning sedan jag var gammal nog att göra det och jag letar fortfarande rätt ras. :) Jag tror jag hittat min ras, men är för tidigt att säga än. Lycka till!

Åh, och fundera ut ett kennelnamn plus några alternativ som är rasneutrala ifall du skaffar fler raser eller byter ras. Vore lite jobbigt att heta Sheltiehöjden när man föder upp schäfer. :)

Att hitta en uppfödare har varit viktigast för mig. Många som inte vet bättre säger att "det finns väl på blocket?" ;) Nä, går via rasklubben gör jag.

Ja, plugga rasstandard osv har jag gjort och gör än.

Roligt att sitta och prata med de som hållit på i 40år med samma ras och hur den ändras =) Hur uppfödning ändras!

Kennelnamnet är ju fasen det svåraste! Trodde det skulle bli lättast!

#12 Jotack har försökt komma på kennelnamn sen 2002. >_< Velat bli uppfödare sen 92 då jag var 6 år gammal. "Jag ska minsann ha EGNA valpar då jag blir stor!" 😉

Kennelnamnet är ju vad som kommer representera kenneln, det namn som får bra eller dåligt rykte, osv. 

No pressure 😂

Självklart går det att börja med en dröm för att sen aktivt leta efter en bra tik istället för att bara snubbla över em bra tik. När jag skaffade min första prazsky såddes ett litet frö, jag skulle börja föda upp rasen, punkt slut! Så nu har jag en liten tik hemma som jag hoppas kunna ta en kull på om nåt år. Jag tog en tik på foder, för att få större chans till en bra tik. Omöjligt att se på en valp hur den blir som vuxen, men vill en uppfödare spara valpen för vidare avel är chansen liiiiiiite större att det blir rätt. Jag får chansen att se en till två av hennes kullar växa upp innan jag beslutar om jag vill använda henne i avel själv. Jag rekommenderar att ta en valp på foder eller köpa med bibehållen avelsrätt, eller köpa en vuxen avelsklar tik från start. När man tagit fram några kullar själv tror jag att det är lättare att se vilken valp som har potential än när man letar efter sin första valp.