Min portugisiska vattenhund har nu sin andra kull. Rasen är ganska långt ifrån de hundar och är van vid (jag har i stort sett bara haft vallhundar som ju har en stor vilja att vara till lags). Hon är oerhört smart, men använder sin intelligens till att göra det lätt för sig själv. När hon inte vill ge valparna mer di hoppar hon upp på ett bord (ute, inne skulle hon inte hoppa upp på bordet 😎) eller hoppar in i valplådan om valparna är i resten av huset. Det innebär ju att hennes valpar inte får den lection i hundspråk som jag tycker att de ska få av sin mamma… Som tur är har jag ju andra hundar som uppfostrar en hel del. Inte minst ettåriga mittelspitzen Kessi som sedan mamma Axa tillåtit henne har tillbringat mycket tid tillsammans med valparna!

Har ni upplevt olika mamma-stilar hos era tikar? Olika i samma ras? Beter sig släktingar lika? Tikar som sin mamma? Går ni in och styr någonting, eller låter ni mamman göra som hon vill?

På bilden lilla Kessi som visar valparna hur balansering på lastpallen ska gå till!