Annons:
Etikettgenetik
Läst 21963 ggr
Katti
9/6/09, 11:52 AM

Grundläggande genetik, del 2

Andra delen i genetik-serien.

Denna artikel är en fortsättning på Grundläggande genetik, del 1.

Då Mendel korsade en planta med genuppsättningen AA med en planta med genuppsättningen aa fick samtliga avkommor genuppsättningen Aa. Dessa plantor var höga, men bar på anlag för lågväxthet. Om vi gör ett rutschema över dessa plantors avkomma vid självbefruktning ser vi att resultatet bör bli det som Mendel fick fram; tre höga plantor och en låg.

Exempel 3

Klyvningstalet blir då man korsar Aa med Aa 3:1, men av de höga plantorna har 2/3 genuppsättningen Aa och 1/3 AA. Vilka plantor som är AA respektive Aa kan man inte veta utan att korsa plantorna med andra plantor med känd genuppsättning, till exempel aa. Blir då någon avkomma aa, det vill säga låg, så vet man att föräldraplantan var heterozygot.

Denna metod kallas återkorsning. Inom husdjursaveln talar man istället om kontrollparningar.

Dihybrid klyvning innebär att man tar hänsyn till två anlag på en gång. Ett exempel på dihybrid klyvning är korsningen mellan en hög ärtplanta med runda ärtor och en låg planta med knöliga ärtor. Om man använder bokstaven R för ärtformen blir allelen för runda ärtor R och allelen för knöliga ärtor r.

Vid korsning av en dubbelt homozygot hög planta med runda ärtor (AARR) och en dubbelt homozygot låg planta men knöliga ärtor (aarr) får man enbart dubbelt heterozygota höga plantor med runda ärtor (AaRr). Då dessa dubbelt heterozygota plantor får befrukta sig själva bör man få resultat enligt rutschemat nedan.

Klyvningstalet blir 9:3:3:1

Det vill säga:

1 AARR  (1+2+2+4=9 höga, runda)

2 AaRR

2 AARr

4 AaRr

1 AArr  (1+2=3 höga, knöliga)

2 Aarr

1 aaRR  (1+2=3 låga, runda

2 aaRr

1 aarr  (1 låg, knölig)

Detta var också det resultat som Mendel fick och han drog av detta slutsatsen att anlagen fördelas oberoende av varandra (i varje fall hos Mendels ärtor!).

Polyhybrid klyvning

På motsvarande sätt kan man göra ett rutschema om man har tre eller fler anlag att ta hänsyn till. Detta kallas för polyhybrid klyvning. Antalet rutor liksom antalet kombinationsmöjligheter blir då givetvis betydligt större.

Klyvningen kallas intermediär om de båda allelerna är lika starka och alltså inte dominanta respektive recessiva i förhållande till varandra.

Hos underblomman (mirabilis) till exempel finns det röda blommor (AA) och vita blommor (aa). Då dessa korsas blir avkomman rosa (Aa). Korsar man två rosa blommor får man tillbaka de röda och vita blommorna igen, men man får också blommor som är rosa liksom försäldrarna! Detta illustreras i rutschemat nedan där klyvningstalet är 1:2:1

 

Exempel 5

Genotypen är en individs arvsanlag. Genotypen för en hög ärtplanta med runda ärtor kan alltså vara AARR, AARr, AaRR eller AaRr. Fenotypen är resultatet av genotypen och miljön. Exempel på fenotypiska egenskaper är solbränna och fetma.

Ibland måste två eller flera gener samverka för att en viss egenskap ska komma fram. Ett exempel är vita luktärtor, som ibland kan ge upphov till röda blommor. Detta beror på att luktärtor kan vara vita på grund av det dominanta anlaget C eller på grund av det likaledes dominanta anlaget R. Om C och R finns i samma planta (samverkar) blir dock blomman röd. Om man korsar två röda heterozygota blommor får man följande teoretiska resultat:

 

Exempel 6

Klyvningstalet är 9:7

Fortsättning följer i Grundläggande genetik, del 3!

Sajtvärd på Kennel iFokus, medarbetare på BARF iFokus

Annons:
[Stefan91]
4/14/11, 12:09 AM
#1

Skulle det inte komma en del tre? :O

Katti
4/14/11, 12:12 AM
#2

Jo, absolut! Trodde att jag lagt ut den för länge sedan Oskyldig. Ska kolla om den finns i gömmorna någonstans!

Sajtvärd på Kennel iFokus, medarbetare på BARF iFokus

Katti
4/14/11, 12:19 AM
#3

Texten finns, det krävs en del pysslande med bilderna bara! Det handlar om ärftliga sjukdomar och defekter kan jag avslöja.

Sajtvärd på Kennel iFokus, medarbetare på BARF iFokus

[Stefan91]
4/14/11, 12:21 AM
#4

Mycket intressant! Skrattande Du skriver så att det är lätt att förstå! Flört

Katti
4/14/11, 12:25 AM
#5

Niger och tackar! Jag fick en hel del aha-upplevelser själv när jag först skrev detta. 1988 var det visst, d v s innan jag ens var född Flört.

Sajtvärd på Kennel iFokus, medarbetare på BARF iFokus

[Stefan91]
4/14/11, 12:28 AM
#6

Haha, ok. Skrattande

Annons:
[Stefan91]
4/14/11, 1:52 AM
#7

Katti!

Du måste se om du kan kolla på film nr två som jag tipsat om under Litteratur, den kan kanske ge nya intressanta rubriker och tankar i dina artiklar om genetik! Flört

Katti
4/14/11, 8:12 AM
#8

Jag har sett den och kan bara säga att det man får se är riktigt skrämmande… Tyvärr vatten på kvarnen för alla dem som förordar blandraser. Filmen borde vara obligatorisk för alla som ens funderar på att ta en kull!

Jag hoppas att Sverige kan exportera sin modell med Hunddata och Avelsdata på nätet för alla som vill!

Här är första delen. Resten finns också på Youtube!

Sajtvärd på Kennel iFokus, medarbetare på BARF iFokus

PetraKarin
4/14/11, 10:15 AM
#9

#8 Filmen finns som hel på MySpace Glad

LÄnk.


Upp till toppen
Annons: