Annons:
Etikettfrån-planering-till-parning
Läst 15808 ggr
Jetaime
2017-04-05 19:23

Nu är det bara att vänta..

Bild 1. Klicka för att öppna i full storlek.

Innan parningen var jag så sjukt stressad över allting och visste inte riktigt hur allt skulle gå ihopa och jag kände lite grann.. "never again" (kommer oavsett dröja till nästa kull, men jag kanske kan försöka hitta en hane lite närmre.. 😃). Så mycket planering och att pricka in rätt dag, att åka till ett annat land helt själv (visserligen bara Finland, men för dom som känner mig så är det ganska stort eftersom jag hatar att inte veta minsta lilla detalj i allt jag ska göra och hur saker och ting går till, och har tidigare bara varit i Danmark, men det är liksom en tågresa över eller liksom ett par mil med bil). Zuki var för övrigt helt fantastisk hela resan och jag är sååå tacksam över att ha henne med mig i såna här situationer, hon är så cool och jag behöver inte oroa mig över henne hon liksom bara "Okej, nu göra vi detta" :P

Trots att Zuki lyckades pricka in löpet så vi var tvungna att åka över sämsta möjliga tid för min del så löste sig allt ganska bra ändå och vi hade det supertrevlig i Finland och jag är sååå nöjd med hanen efter att ha fått möjlighet att spendera flera dagar med honom och se honom i olika situationer! 

Så efter ca 200 mil sammanlagt och båtresorna på det kom vi hem igår kväll efter att ha åkt direkt till jobb för att ta stängningen i butiken.. Puh. 

Men allting gick superbra och hundarna gillade varandra väldigt mycket, Zuki var villig från första dagen de fick träffas och dom lyckades få till ett par parningar under de dagarna hundarna fick träffas, sista dagen tyckte Zuki dock att det räckte. Men jag hoppas att det var positivt, så vi faktiskt lyckades pricka in dom bästa dagarna för parning! Detta var hanens första kull och han är fyller 4 i sommar… Det tog lite tid dom första två dagarna innan han riktigt visste vad han skulle göra, eller om han faktiskt FICK, men sen gick det undan tredje dagen ;)

För övrigt så var hanens ägare så himla trevlig och tog så bra "hand om oss" under vår tid i Finland och jag är så himla glad att jag fick möjlighet att spendera så pass mycket tid tillsammans med hanen och se honom i många olika situationer. Han hade även ett pass sökträning/räddningssök som vi fick följa med på och jag är otroligt imponerad över att han faktiskt kunde jobba på som vanligt trots att han träffade Zuki både innan och efter. 

Nej, en riktigt häftig kille och jag är otroligt nöjd. (Och övertygad om att blivande valpköpare kommer ha händerna fulla och ett par gråa hårstrå på huvudet, hihi).

Nu blir det en låååång väntan innan vi får veta om det är något eller inte, men jag hoppas sååå innerligt att allt kommer att gå bra och att vi med denna erfarenheten i bagaget kommer ha ett litet gäng röda valpar här i sommar!

Annons:
Jetaime
2017-04-05 19:24
Bild 1. Klicka för att öppna i full storlek.
Förhandsgranskning av bild 1 av 3
Förhandsgranskning av bild 2 av 3
Förhandsgranskning av bild 3 av 3
#1

Lite fler bilder! :)

Jetaime
2017-04-05 19:24
Bild 1. Klicka för att öppna i full storlek.
Förhandsgranskning av bild 1 av 3
Förhandsgranskning av bild 2 av 3
Förhandsgranskning av bild 3 av 3
#2

:)

Jetaime
2017-04-05 19:25
Bild 1. Klicka för att öppna i full storlek.
Förhandsgranskning av bild 1 av 2
Förhandsgranskning av bild 2 av 2
#3

Några bilder på Devi.

Jetaime
2017-04-05 19:26
Bild 1. Klicka för att öppna i full storlek.
Förhandsgranskning av bild 1 av 3
Förhandsgranskning av bild 2 av 3
Förhandsgranskning av bild 3 av 3
#4

:))

Jetaime
2017-04-05 19:26
Bild 1. Klicka för att öppna i full storlek.
#5

😍

Katti
2017-04-05 19:39
#6

Åh vad fina de är! Helt underbbara bilder! Kul att du med världens bästa motivation lyckades utmana dig själv ordentligt. I framtiden blir det lättare och därmed också ännu roligare 🙂.

Sajtvärd på Kennel iFokus, medarbetare på BARF iFokus

Annons:
Jetaime
2017-04-05 19:44
#7

#6  Tack så mycket! Ja, det var verkligen en bra morot! ;) Ser fram emot "resultatet"!

Jag bröt ihop lite grann när vi kom in i hytten på båten i Kapellskär, och var nervös större delen av resen, men i såna tillfällen är jag extra glad att jag har Zuki. Hon är fantastiskt. Nu i efterhand känns det så overkligt att vi faktiskt gjorde det. Framförallt så gjorde JAG så himla mycket som jag i normala fall aldrig hade fixat, så lite stolt över mig själv. 🤐

Amandla
2017-04-06 12:47
#8

Spännande, lycka till! 👍 Jag är så himla valpsjuk, men här blir det nya vappisar tidigast nästa sommar… känns som en evighet.


Sajtvärd på Healing och Pudel, medis på Tarot och Övernaturligt
[AnimeV4]
2017-04-06 21:21
#9

De ser verkligen ut som pojkvän och flickvän😃Detta ska bli kul att följa. Hoppas att det tar sig och att det blir några små!🙂

Jetaime
2017-04-10 12:23
#10

(kopierat från austalian.shepherd)

Lite update:

Tyvärr kommer inte kullen att bli av varken nu eller senare men läget är för tillfället stabilt med Zuki. 

Som många redan vet så blev Zuki väldigt dålig sent i onsdagskväll (antagligen har hon haft ont tidigare utan att visa det, i efterhand så fanns där små tecken som man kanske egentligen inte refererar till detta och därför jag inte heller gjorde så stor grej av det). På sista kvällspromenaden hade jag svårt att få henne med mig ut (det händer ju inte?) hon gick väldigt konstigt och var väldigt låg och vägrade ta godis (när Zuki inte äter så är det något väldigt allvarligt) och när vi kom in började hon kräkas och låg i sin säng och skakade och tempen visade ganska hög feber. 

Blev att skynda direkt in till Malmö djursjukhus och efter tester och ultraljud var det bekräftat att hon fått akut livmoderinflammation (pyometra) och man såg på ultraljudet att även bukhinnan var inflammerad (vilket är väldigt allvarligt). Det blev akut operation under natten till torsdagen och lång väntan. Det visade sig även att livmodern brustit och det fanns mycket fri vätska/var som spridit sig i buken vilket då orsakat bukhinneinflammationen. 

Dom behöll henne över dagen i torsdags för att kunna observera och se till så hon inte skulle bli sämre efter operationen med tanke på hur allvarligt hennes tillstånd var. Och veterinären sa också att det var tur att jag kom in så pass snart som jag faktiskt gjorde för hon hade antagligen inte klarat sig annars. 

Hon fick äntligen komma hem igår eftermiddag, hon blev så lycklig och kunde knappt samla sig, älskade lilla lillan. Jag vet inte vem av oss som var gladast… Jag var så lättad över att få se min hund igen, vilket inte var en självklarhet när jag sa hejdå till henne natten mellan onsdagen och torsdagen. 

Zuki hade, deras ord varit "väldigt ljudlig" största delen av tiden och börjat äta, dricka, kissa och bajsa. Och dom tyckte hon var oförskämt pigg efter allt hon gått igenom och med tanke på att bukhinnan fortfarande var inflammerad. She's a fighter Hjärta. Men hon mår så bra som hon kan trots omständigheterna. 

Hon vill inte riktigt gå ut (även om hon kommer glatt när vi ska ta på kopplet) och vill skynda sig in igen. Vi har sovit ganska okej inatt, men hon är lite ängslig och pipig och har lite svårt att komma till ro emellanåt. Men äter bra.

Även om jag är otroligt tacksam över att Zuki mår bra och att vi lyckades upptäcka detta i tid så är jag helt förkrossad över att kullen inte kommer bli av. Efter att ha träffat Devi så var jag så himla säker på att jag valt rätt hane åt Zuki och jag såg fram emot, förutom hela upplevelsen med att få lov att vara med från början och att föda upp ett gäng valpar, som varit en dröm så länge jag kan minnas, men också att själv få spara en valp ur en kombination som jag valt och trodde så starkt på.. 

Man skulle kunna säga att jag är tillbaka på ruta ett, eller minus tio. För istället för en frisk hund och drömmar och framtidsplaner och i väntan på min nya stjärna så står jag här med en kastrerad tik under rehabilitering, krossade drömmar och framtidsplaner, utan pengar (med resan, parningen och alla tester osv + att lösa ut Zuki trots försäkringen, så blev det ärligt talat inte så mycket över.. sen medicinering och vi har fortfarande återbesök kvar). Och jag kommer aldrig någonsin få en valp ur min absoluta drömkombination. Detta är en av dom få saker som verkligen hållt mig levande under dom senaste månaderna.. Jag vet inte hur jag ska kunna ta mig förbi allt detta… Just nu känns det skit, rent ut sagt. 

- - -

Hela mitt liv har kretsat runt denna kullen dom senaste månaderna och jag har kämpat så för att få allt igenom, och vi kom så långt.. Jag trodde att jag läst på och var beredd på det mesta, men inte att min tik ska bli sjuk (Svårt att säga om det är relaterat till parningen eller inte, men veterinären trodde att det skulle ha hänt oavsett, men man kan bara spekulera). Zuki hade troligtvis och sorgligt nog mer ont än vad hon visade.

Jag vet inte riktigt hur jag ska gå vidare, och framförallt kunna släppa tanken på att jag inte kommer få min framtida stjärna och drömvalp ur min absoluta drömkombination.. 

Det är dags för återbesök för Zuki idag, men det känns som att det går framåt och jag hoppas på att hon kommer att bli helt återställd.

vallhund
2017-04-11 12:39
#11

🤗

ISIS anhängare anser sig inte heller vara sektmedlemmar.

Värd på Amstaff, BARF , Beroenden samt Multikulturellt .

Medis på  Border Collie samt Cancer, Choklad, Kennel o Psykologi.

 

Amandla
2017-04-11 13:02
#12

Nej så tråkigt! Jag förstår dig verkligen, var med om något liknande på min tik även om det var långt ifrån lika dramatiskt. Man blir så himla besviken och ledsen 😭

🤗 Hoppas hon kryar på sig fort och bra.


Sajtvärd på Healing och Pudel, medis på Tarot och Övernaturligt
Mysisa
2017-04-12 02:32
#13

Nej vad hemskt 😕 Skönt att ni fick veta innan det var för sent.
Jag önskar dig all lycka till med både Zuki och din framtida avel ❤️

minavitas.wix.com/kennel

Annons:
Katti
2017-04-12 11:50
#14

Men åh, vilken mardröm du har hamnat i… Jag lider verkligen med dig. 

Av någon anledning prövas ofta nya uppfödare väldigt hårt. Ett tag kändes det som om mitt mellannamn var kejsarsnitt, trots att jag inte hade raser där snitt var vanliga. Jag har fått snitta både kelpie (två olika tikar), sheltie och finsk lapphund. Samtliga tikar har  även fött naturligt utan några som helst problem, så det har varit rena otursgrejer… Har även haft ett par snitt på katterna (birma), vilket inte heller är så ofta förekommande 😢.

När jag som tolvåring började föda upp kaniner dog alla ungarna i min första kull en efter en i hemska kramper. Vi frågade de gamla gubbarna i kaninavelsöreningen om de visste vad det var, men ingen hade varit med om något liknande. Jag vet än idag inte vad det berodde på… Men en av de här gubbarna sa då något som jag i min tur har haft anledning att upprepa för andra nya flera gånger. Andemeningen var ungefär att nya uppfödare prövas för att det ska framkomma om de är av det rätta virket. Klarar man testet så blir det bara lättare med tiden, och man kan fortsätta sin gärning med en ödmjukhet som är nödvändig!

Vad jag vill ha sagt är väl ungefär att nu ska du så klart sörja att att det inte blev som du tänkt, men när du har gjort det finns det absolut, om du vill, möjlighet att göra något nytt och bra!!!

Sajtvärd på Kennel iFokus, medarbetare på BARF iFokus

Lona
2017-06-06 11:00
#15

Åh, jag har missat detta :-( . Så himla tråkigt när man verkligen har laddat för sin första kull men jag hoppas att Zuki är återställd även om hon är kastrerad <3. Det kunde ju, helt krasst, slutat ännu värre, även om man förstås sörjer ändå (och får ett stort hål i plånboken). Kram på dig, hoppas att du orkar ta nya tag med aveln så småningom! Jag vet dessvärre alltför väl hur det är när man dessutom har egna "hjärnspöken" som sätter hinder i vägen <3


"Jag är inte klok men jag är smart!"
Toktantens dagbok: www.raskva.wordpress.com

Jetaime
2017-06-10 13:02
#16

Tack så mycket, allihopa. Det har verkligen varit tufft och det är fortfarande så otroligt sorligt och svårt att ställa om, även om det gått lite mer än två månder..

Zuki kom dock på fötterna fort igen och det läkte fint och bra både på utsidan och insidan. Nu satsar vi fullt ut på agiltyn och tävlingar och vi har sen hon kunde börja tävla igen lyckats skrapa ihop 4 SM-pinnar i hoppklass och två hoppCERT (med en vist och en 3:e placering) kontaktfälten tar sig och vi har även lyckats få ihop till en SM-pinne i agility… Så vi satsar istället på att kvala till agility-SM 2018 och på att hon ska vara champion i åtminstone hopp innan året är slut…och det skulle vara kul med något agilitycert också. :)

Jag letar valp för fullt, och kollar både i Sverige och utomland och hoppas på att jag ska kunna få det jag vill ha och att jag inte ska behöver vänta allt för länge på min nästa stjärna eftersom jag redan väntat så länge på att få min drömvalp…

Upp till toppen
Annons: