När en tik valpar kan vad som helst hända. jag har tagit hand om många valpningar och i bland mår inte valpen så bra. Då gäller det att vara uppmärksam och veta hur man ska hantera den. Många gånger har jag lyckats få liv i valpar som sett döda ut. Men en gång konstaterade både min son och man att valpen var död. Glöm det tänkte jag. Ingen valp är död förrän jag själv kan konstatera det. Jag tog den i en handduk och "slungade" den. Började gnugga hårt över hela kroppen. Inget hände. Blåste i munnen på den och gjorde hjärtmassage. Efter en stund börjademjag se attmtungan fick lite annan färg. Fortsatte med att blåsa i munnen, gnuggade, och masserade bröstkorgen. Stannade upp några sekunder för at kolla reaktionen. Den tog ett andetag…sen la den av. Jag fortsatte igen. Ett andetag till. Min man och son åkte in till stan för att handla. När dom kom tillbaka efter en timme höll jag fortfarande på. Men då började jag bli lite tveksam om valpen verkligen skulle klara hjärnan. Men till slut började den andas helt själv ochnär den gjort det en stund så la jag ner den till tiken så han fick bli lite ompysslad av sin mor och även få sin första slurk mjölk som är så viktig. Han började dia och jag kände det som om jag vunnit högsta vinsten. jag var lite fundersam över hur hjärnan mådde på den lilla sega rackaren, så jag frågade vår veterinär. Men han sa att man inte visste förrän den blivit några veckor och man såg beteendet. Han är i dag en fin duktig jakthund och mår hur bra som helst :o}

Vilken fantastisk historia! Sitter och ryser! ❤️ Snyggt jobbat! 🍸

#2 Tack. Ingen valpning är den andra lik och den här kommer jag särskilt i håg :o}

Det kan jag förstå! 🌺